Har inte skrivt på bra länge, men tänkte jag skulle avlägga ”kort” rapport.
Jag har gått ner cirka 20 kilo, så jag har slutat tänka på vad jag äter nu för tiden. Vikten kryper sakta neråt ändå. Kolhydrater har jag svårt att äta. Åt en pizza för ett tag sedan och mådde som en ilsken katt hela kvällen efter det. Magen klarar inte av kolhydrater längre. Gjorde samma experiment med pasta, lika illa om inte värre det.
Bröd har jag också testat och tycker det smakar illa rent ut sagt. Och då var det ciabatta jag åt, något jag älskade tidigare. När jag blir småsugen brukar jag köpa köpa mandlar eller Mascarpone att sleva i mig direkt ur burken.
Annars trillar det på med livets långsamma lunk. Maten går på autopilot nuförtiden. När människor ser hut mycket jag gått ner blir de nyfikna, tills dess att jag berättar vad jag äter. Numera struntar jag i det. Vill folk äta det de äter, står det dom fritt. Vill folk tro att havregrynsgröt är Guds gåva till människan, ja, vem är jag att säga emot?
De flesta diskussioner om mat brukar sluta med "lagom är nog ändå bäst" i sann Jantelags-anda. Den fråga jag alltid ställer är den som brukar avsluta diskussionen:
- Jo, lagom är bra, men jag undrar, vilken forskning baserar du det uttalandet på?
- Ähumm, öhmm, SLV säger väl det?
- Visste du att de flesta urbefolkningar hade inga västerländska sjukdomar tills dess att de började äta socker och mjöl?
- Måste du alltid vara en sån besserwisser?
- Vad?
- Jamen, jag skulle aldrig kunna sluta äta godis och chips och pasta.
- Strunta i vad jag äter, ät det du mår bra av.
- Jamen jag vill också gå ner i vikt...
- Stön...
Och så brukar det låta.
Jag VET att det här funkar. Det säger mig min favoritkavaj som är stor som ett militärtält och är obrukbar. Snyft.
Nuförtiden kör jag 80-20 regeln. Göra rätt 80% av tiden och fula 20% av tiden. Då kan jag kosta på mig att ta en glass då och då, eller äta en lunch med bekanta utan att förhöra mig om varenda gram de har använt när de tillagat maten. 80-20 tror jag jag läste om på Dahlkvist sajt. Jag körde 80-20 förut också eller kanske snarare 90-10 regeln - 90% skräp och 10 procent nyttigt.
Tonåringar med övervikt gör mig fortfarande beklämd dock. Man ska inte vara tjock-fet när man är 16-17 år. Vi får hoppas att vindarna vänder och SLV tar sitt förnuft tillfånga. En trevlig observation jag gjorde häromdagen var att Hemköp hade inte mindre än fem (5) olika producenter/märken av vispgrädde. Det ni!
Det finns så många entydiga bevis på, och mer forskning kommer hela tiden, att kolhydrater gör oss sjuka, men livsmedelslobbyn gör det den kan för att rädda sin livnäring. Efter att ha läst Hemlige Kocken och Tyst Hav har min syn på mat förändrats fullständigt. Mycket av det som jag trott var ganska nyttig mat är i själva verket ren smörja. E-nummer hit, och "naturliga aromer" dit.
Blåbärsyoghurt med 2% blåbär? Det är ju rena skämtet. Så fort det står arom på paketet vet man att det är skräp. Aromer är kemiskt framställda smakämnen som utgör merparten av smaksättningen i en produkt. Varför? För att det ger större vinstmarginaler. Lite grann som science fiction där man ute i rymden äter en tablett som smakar som Filet Mignon med mustig rödvinssås, fast i själva verket bara är en tablett med 23 smakämnen ihopkombinerade.
Så länge vi som konsumenter låter oss luras av livsmedelsproducenterna kommer de fortsätta att göra mat av sämre och sämre kvalité. Då blir aktieägarna nöjda och kan köpa nästa generation iPhones till sina tonåringar och en 4 tum större LCD än sina grannar. Girighet är ett hål utan botten, det går aldrig att fylla. Det var just det fenomenet som orsakade finanskrisen. Aktieägare som vill ha större och större utdelning och företag som uppvärderades till nivåer som inte hade något med det verkliga värdet att göra.
Vi har blivit tillvänjda vid att bra kundservice är en inspelad röst som säger åt dig att trycka in ditt personnummer och avsluta med fyrkant. Och vi accepterar det för att alla företag gör likadant. Är försämringen bara tillräckligt långsam accepterar vi vad som helst. Visst måste vi ha mobilt bredband? Jag frågade en stackars telefonsäljare som ville sälja på mig mobilt bredband på vilket sätt mitt liv blir bättre om jag köper mobilt bredband. Så att jag kan släpa med mig datorn till stranden och kolla om det verkligen är soligt och 25 grader?
Fråga i butiken nästa gång du passerar grilldisken vad de använder för grillkryddor. Be de visa dig burken med Santa Maria grillkrydda. Konstatera att det är glutamat i den. Fråga expediten om de vet att glutamat är hälsofarligt. Säg till de att du inte vill ha grillad kyckling med glutamat. Säg till de att kyckling smakar ljuvligt med naturliga örter. Säg till de att du inte accepterar smakförstärkare för att butiken ska tjäna mer pengar på en undermålig produkt som gör dig sjuk. Bli lite fransman. Gnäll. Det gör jag. Om ingen sätter ner foten kommer de aldrig att ändra på sitt beteende.
Våra tonåringar kommer bara bli fetare och sjukare för varje generation som går. I USA förväntas de unga leva kortare tid än sina föräldrar. Det är första gången i människans historia. Det om något borde vara en anledning att lyfta blicken från mobiltelefonen och agera.
Är du redo att ta fram den lille fransmannen i dig?
Inlägg
