Nervösa sockerråttor

Professor David Diamond från USF (University of South Florida), avslutade en studie av råttor i oktober 2009. Studien pekade på följande.

"[Diamond] utredde effekterna av en typisk Amerikansk diet, som innebär ett högt fettintag och högt sockerintag, jämfört med en Atkins-diet, som är ett högt  fettintag men lågt sockerintag."

Studien gjordes på råttor. Deras fysiologi och beteende undersöktes. De fann att råttor som åt en typisk Amerikans diet, blev mer ängsliga och gick upp mer i vikt jämfört med Atkins-gruppen. Hypotesen innan studien var att råttor som äter mycket fett, oavsett övrigt intag, producerar mycket stresshormon. En tredje grupp, kontrollgruppen, åt den vanliga råttmaten, pellets. I studien begränsades inte matintaget för råttorna utan de fick äta hur mycket de ville.

“När man äter en måltid med högt fettinnehåll, blir man mätt och nöjd och man äter mindre. Människor har blivit desinformerade om sin diet. En sak som motiverar mig är att visa att fett i maten är hälsosamt.”

Alla tre grupperna utsattes efter två veckor för ett trauma, en mild elektrisk stöt. När de tre grupperna senare utsattes för samma omständigheter, under vilka de fått den första stöten, visade sockergruppen tydliga tecken på oro och rädsla. Kontroll- och Atkinsgruppen var betydligt lugnare.

Senare i experimentet skapades en miljö med ljusa och mörka platser. Råttorna hade möjlighet att undersöka platsen eller hålla sig inaktiva. Endast 20% av sockergruppen valde att utforska platsen, medan mer än 50% av Atkinsgruppen var nyfikna och orädda att utforska rummet.

"Människor äter mat med högt socker- och fettinnehåll när de är stressade, sade Diamond. Det är en ond cirkel. Människor försöker minska stressen med högre sockerintag."

Studien visar  att ökat sockerintag istället ökar stressen. Vidare visade studien att socker i kombination med fett är den största orsaken till fetma.

Artikel hos The Oracle.

Ursprunglig rapport på USF´s hemsida.

Så du trodde du var en kvällsmänniska?

Sedan jag lade om kosten har jag haft svårare och svårare att upprätthålla min självbild av att vara kvälls- och nattmänniska. Jag tycker en sak - min kropp en annan. Och jag går förlorande ur striden. Igår somnade jag vid 22.

Klockan är nu 06.58. Jag vaknade för en halvtimme sedan. Solen är precis på väg upp. Jag skulle inte stiga upp halv sju på en lördag tidigare om jag så fick betalt. Nu börjar jag tycka om det. Det är tyst och stilla. Endast tomten är  vaken så att säga.

Inom en inte alltför lång framtid kommer isen vara borta och snön vara ett minne blott. Då kommer det vara dags att gräva fram utrustningen och bege sig ner till havet för att om möjligt lura en silverspole. Att stiga upp med solen är den perfekta tiden att lura en havsöring. De vaknar till liv då också.

Sean Croxton pratar en hel del om sömn och hormoner. Nedan finns en youtube-video om sömn, stress, melatonin och kortisol. Kroppen producerar naturligt melatonin på kvällen vilket gör oss sömniga. På morgonen produceras kortisol, stresshormon, för att vi ska vakna och komma igång.

Enda sättet att hålla sig vaken på kvällen är att äta kolhydrater som omvandlas till glukos eller att peta i sig koffein i någon form. Man tvingar kroppen att hålla sig vaken. Naturligtvis är det inte bra att motarbeta kroppens naturliga rytm. Tidigare spelade det ingen roll om jag sov 5,8 eller 10 timmar. Jag var trött oavsett när jag vaknade. Sedan jag lade om kosten sover jag mindre och kvalitén på min sömn är oerhört mycket bättre. Jag vaknar utsövd för första gången på väldigt många år. Det är en härlig känsla.